Där sitter jag i godan ro, ser ut över Sörmlands skira grönska. På tåget mellan Eskilstuna och Stockholm kör SJ.
Det går oftast i tid och det mesta är bra. Men om man glömmer något då blir det problem. Jag glömde min mobil.
ACKOCK va det blev jobbigt. Inte först, för tågklareraren Mohammad hittade den och ringde sambon. Bra.
Han skickade tillbaka telefonen till Eskilstuna.
Mindre bra.
För där finns ingen att prata med, ingen  som svarar i någon som helst telefon. Jag ringer SJ upplysningen i Stockholm. Efter 15 min väntetid får jag ett telefonnummer till hittegods. Det var bara det att telefonnumret var fel! Så försöker jag hitta Mohammad utan resultat. Ska jag få tillbaka min telefon måste jag nog resa till Eskilstuna igen. Kanske skickas jag då tillbaka till Stockholms hittegods. I denna mobiltäta tid är det intill omöjligt att få prata med någon. Det tycker jag känns konstigt. Ingen vill bli störd av kunden. Så nu lever jag utan telefon och det ska väl också gå...eller.