Nu har hon kommit.
Trippande och alert springer hon runt på asfalten för att hitta överkörda flugor. Det är otroligt att en sådan liten kropp kan ha flugit från Afrika och hamnat här, där hon en gång var ett litet ägg. Hur dom kan hitta tillbaka till sin födelseort tusen mil bort är ännu ett mysterium.
Nu ska min lilla fru Ärla träffa sin make, bygga bo, lägga ägg och föda upp sina barn. Så till hösten samlas ärlorna någonstans för att flyga till Afrikas varma länder och övervintra.
Nästa vår kommer hon, och då även ungarna att  återkomma till Norrtälje. Fantastiskt tycker jag som knappt orkar åka till Stockholm på bussen...
Fåglars liv och leverne är ännu ganska outforskat och jag tycker inte att man behöver veta allt i detalj. Skönt om något i naturen får vara magiskt .