Los Angeles stjärnornas stad
Inte trodde jag att jag skulle faschineras av den megastora staden. Ytlig, snobbig och intolerant visste jag att den var. Men där fick jag fel. Man ska inte ha så många förutfattade meningar om saker och ting det vet jag , men har det ändå. Ja, L.A. blev en positiv överrraskning eftersom människorna var så vänliga, och artiga. En rofylld stämning vilade över staden. Trafiken flöt på i en oavbruten ström eftersom allt är uppbyggd för bilar men där fanns plats för generosiet och diciplin. Cyklisterna hade god plats. Det var endast gångtrafikanter som inte hade så god plats, det fanns inga heller, kanske på grund av det eller att allt är uppbyggt för att åka bil. Kollektivtrafiken för en tynande tillvaro för de allra fattigaste, kan jag tro. Stjärnorna på Beverly Hills syns inte till och Hollywood, drömfabriken var en gata med souvenirbutiker. Thats it. Men ändå. Det finns något mysigt i att små enplansvillor trängs med skyskrapor det ger en mjuk känsla i all betong. Det bor ca 10,5 miljoner människor av blandade nationaliteter i staden och Venice Bech visar upp en sällan skådad rikedom av fantasifulla personer.
Hollywood Boulevard med sin stjärnbeströdda trottoar-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar