Trots att det snöar till och från och termometern visar kalla grader, trots detta så är det vår i luften. Fåglarna kvittrar och lockar till sig varandra, några vilsna citronfjärilar kunde inte sova längre i sina puppor utan fladdrar över snorkigt hopdragna krokusar.
Men framför allt är det ljuset, det välsignade, som kommit tillbaka. Vi har nu vårdagjämning och natten får mer och mer ge vika för dagen.
I det gamla Persien firade man nyåret nu och dansade in ljuset i sina hjärtan.
Det är något att ta efter, att dansa och njuta i den blånande vårkvällen.

Fastlagen är tiden innan fastan och
nu är det äntligen Fettisdag. Dax att äta sin semla för året.
Den här dagen innebar förr att man festade på det allra sista godsakerna inför den 40 dagar långa fastan. Fasteseden härrör sig från den katolska kyrkan som uppmärksammade Jesus fastande i öknen.
Med Askonsdagen den 5 mars inleds fastan och de som är/var riktigt troende strödde den dagen aska i sitt hår.
Detta för att visa att man under den långa fastetiden sökte botgöring för sina synder. Fastan avbryts i och med Påsk.
Vad det gäller semlor kan man ju köpa dom året runt nuförtiden. Annat var det förr, då fick man längta och vänta. Ett begrepp som i våra dagar är ganska sällsynt.

När man syr en docka till sin tvååriga sondotter kan följande samtal utspela sig.
-Den här dockan är inte fin den är smussig om föttena.
Jaha.
-Den är dum och får bo i källan.
Stackars docka, men om du är dum får du, också bo i källaren då?
Nej för ja är aldri dum.
Nehe.

Sankt  Valentins dag

Valentinus var ett romerskt helgon som dog martyrdöden troligen år 269 e. Kr.
Seden att ge varandra små kärlekspresenter på hans namnsdag har pågått i  England och Frankrike sedan 1300-talet.
Till Sverige kom sakta men säkert intresset för Alla Hjärtans dag på 1960-talet. Dagen har blivit allt mer ett kommersiellt påfund, men det duger också att ge sina kära ett galet hembakat chokladhjärta. Det finns inga regler för hur dagen ska firas  eller att den ska firas.
Men att uppskatta någon är ju aldrig fel.

Ljuset betvingar mörkret

Nu märks det att dagarna blir allt längre. Ljuset är tillbaka med kraft och målmedvetenhet.
Den 2 februari firades ljusets återkomst i en bortglömd helg, Kyndelsmässsodagen.
Kyndel är ett gammalt ord för ljus och bloss och kyndelsmässodagen firades i Sverige fram till 1772.
Så det är inte undra på att vi glömt bort den.
Men kyrkorna lär ha mer ljus tända den här dagen.

Nu är glada julen slut,slut ,slut
Julegranen bäres ut, ut, ut
Ja så blev det Knut och julen tog slut och granen kastades ut.
Knut var förrresten en kung som levde i Odense på 10 000-talet och varför hans namn förknippas med festers slut är inte lätt att veta.
Men vikingarna markerade Knutsdagen med ett uppochnedvänt dryckeshorn på sina runstavar. 
Då firades inte jul hos oss, men midvinteblotet var nog en rätt festlig tillställning kan man tänka. Så det är en gammal sed att knutsdagen ska avsluta allt ätande och drickande. 
...men till nästa år igen kommer han vår gamle vän ty det har han lovat, sjunger vi på julgransplundringen, en sed som har kommit tillbaka igen efter år av upphåll.

GOD FORTSÄTTNING
Julfirandet i Andalunsie är blekt och intetsägande.
Här firar man istället Trettonhelgen som minner om Baltasar, Melkior och Kaspar, de tre vise männen. Konungarna som fann Jesus i stallet.
Överallt klättrar små kronförsedda dockor upp efter husfasadena.
Barnen får sina julklappar och godis strös på gatorna till de festklädda barnens förtjusning.
Under tiden visar Medelhavet sin vintervrede. Vackert häver det sig upp och ovälkomnar turisten som står längtande på stranden.